Get'cha Head In The Game

 Träningsväskan över axeln, Pillow pet under armen, kaffetermos i högra handen och halv äten bagel med pb i västra, skyndar jag min ut genom ytterdörren. Jag gick upp när klockan ringde, 5:00, men på något sett är jag sen ut till bilen. Påvägen ut spiller jag kaffe på min kära pillow pet fjäril. Allt detta och klockan är inte ens 6 och jag är inte i närheten av att vara vaken. Jag uppskattar verkligen den knappt 2 timmars långa bussresan. Känner mig som Lucas Scott i One Tree Hill när jag stiger på den gula skolbussen, sätter mig på ett tomtsäte i bussens bakre del, hörlurarna i, Spotyfi på, lutar mig tillbaka och drömmer mig bort med Gavin Degraw's röst i bakgrunden.    

Mitt första, allra allra första Cross Country meet. Var jätte exalterad. När vi steg av bussen på vårt destination var jag hyper efter all kaffe jag slurpat i mig under bussresan. Med två storlekar förstora spikskor lånade av min värdsyster, tog jag mig igenom den 5 kilometer långa banan. Under, i stort sett, hela loppet var det en tjej som jag turades med att springa om och bli om sprungen av. Det som är kul med de här meeten är att man är i ett lag. Och vid varje raksträcka, hörn och kurva är det någon som hejar på en när man springer, lagkamrater, coacher och föräldrar. Slutsträckan var den roligaste delen måste jag säga. Tjejen som jag fightats med under loppet utmanade mig med en spurt. Dock lite förtidigt... Hon ökade farten, la i en växel hon inte trodde jag  hade och började vifta med armarna i luften, försökte få med sig publiken. Mph. Jag är långt ifrån en duktig löpere, MEN under de få veckorna jag tränat med laget har jag lärt mig mycket. Coach Smith (hon med solglasögon & lockigt mörkt hår på bild nr. 8) sa något som fastnade hos mig "Du är så bra som du tror du är, hur snabb, hur mycket man orkar sitter inte i benen, det sitter i huvudet". Så jag slutade tänkta, slutade känna och började springa. "Det här är mitt lopp, vila kan jag göra sen, det här är min enda chans, fokusera". Visade sig att tjejen i vinrött fick nöja sig med placeringen EFTER mig. ;P

På bussresan hem fick vi "snacks": String Cheese, Pb & grape jelly sandwich & frukt godis a la Scooby Doo. String Cheese tänker nog inte smaka igen, grape jelly & själva smörgåsen var väldigt... smaklös. Har dock tänkt göra ett eller flera inlägg på mat som jag inte ver hur jag klarat mig utan & nyttiga alternativ. Att åka till U.S.A. innebär inte att du blir antagen till Biggest Loser eller kommer hem rullande... att åka till U.S.A är ett val, vad du väljer att göra här och äta här är också ett val. När jag kom hit kände jag att det var jag som borde kontrollera mina mat val, inte tvärtom.

Ha det Awesome! <3 p="p">